Växtvärk?

Att leva med växter är fascinerande många gånger. I sommar har jag nästan svikit kolonilotten till fördel för min härliga balkong. En förklaring är den på bilderna. Vilken växtiver och så mycket mat till hela familjen! Undrar om de inte får växtvärk? Men de måste skötas om, och solen kan bli en fiende om man inte vädrar.
Här är det gurkodlingen på balkongen som imponerar mest, inte lottens.
Klippte ner den 32 gurkan idag! Och det kommer mera hela tiden, bara hongurkor.
Gurkfotona är mitt barnbarns verk.

Häromdagen fick vi en fin dag som omväxling, vilket innebar gräsklippning och rensning av utblommade växter. Nu ser det fint ut på lotten ett tag igen. Min cottage-garden är verkligen en pärla. Men i år prunkar den mindre än under fjolårets varma sommar. Man kan inte få allt. Vädret råder över oss.

Jordgubbarna glesnar ur allt mer, hallonen däremot är nästan färdiga, och rödvinbären är så stora och fina under sin skyddande fiberduk. Där lurade jag trastarna!
Snart måste jag skörda persilja och dill; nerklippta i glasburkar och lagrade i frysen till kommande måltider. Det finns alltid något litet "måste"...
I går letade vi blåbär, min son och sondotter, Alice och jag, på ett gammalt ställe, intill vår f d sommarstuga. Jag hade inte varit dit på flera år. Nu växte det mest ljung, så naturen tycks älska ombyte. Men vi hittade en liter, i alla fall, och strax ska vi äta blåbärsgröt. Det var min barndoms älsklingsrätt, och mina barns också när vi kom hem till Sverige på somrarna och bodde mitt i skogen i en brun timmerstuga. Det var annat än Sénégal, eller senare Paris.

Foto: Stéfan Estassy