Årets vinnare är dillen och squashen, Dillen fick flygande start under fiberduk - som den snart växte ur - och blev en meter hög med mäktiga vajande kronor. Squashen däremot fick en handikappstart, på gränsen till att ge upp andan. Men, en dag vände det tvärt och sedan dess har det bara frodats i pallkragarna. Jag har tappat räkningen på alla fina frukter de gett. Jag har kunnat dela med mig till släkt och vänner. Nu börjar jag oroa mig för vad en "tidig" frost skulle kunna ställa till. Det är ju den tiden, enligt almanackan. Fast, vi är ju två veckor på sladden.... som sagt. Hoppas att det fortsätter så.
Min lilla gröna ärta till gräsklippare är en pärla. Den mal gräset. Behöver inte kratta eller släpa på en uppsamlingsbehållare. Nu kommer "räntan" i form av ett gediget mosslager som fjädrar sig under fötterna. Det blir fotavtryck om man står en stund på gräsmattan. Japanerna skulle jubla. Jag nöjer mig med att le skevt och beslutar snabbt att strunta helt i "comme il faut" regler och låter mossan fortsätta att sprida sig precis som den behagar. Till slut blir min gröna ärta förmodligen arbetslös. Det ligger ju i tiden!
Det lär skvala ymnigt söderut idag, igår kom det också 50 mm regn på en halvtimme i Sundsvall. Här - mitt emellan - har vi soligt och fint, men lite kyligt. Antar att kolonisterna snart "fryser hem", i vart fall är det glest befolkat där. har jag observerat vid mina sporadiska besök. Några trogna entusiaster härdar ut runt sina kaminer. Jag har ingen kamin. Det är kyligt och rått i stugan. Den saknar nog mig och den dagliga omvårdnaden... och det enda elementet påslaget?
 |
| Foto: Céline |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar