Hur firar man St Patrick på Irland?

 Solen lockar till stordåd... eller dårskap. Man glömmer att det är mars och lurar sig själv att det åtminstone är 1 april... men på Irland firar de nationaldag idag, och det rejält. Det är alltså en bra dag att hitta på tokiga saker!
Drömmar ska förverkligas, och är det meningen så ingriper "högre makter" så gärna, har jag hört. Tror att de tycker om när man får galna idéer. Det kanske är deras höjdpunkt i tillvaron? Men inte visste jag att St Patrick tittade till just gamla Madame Grålila! Gillar helgon kort hår?

Kort hår måste jag ha, idag... genast. Superkort så att det blir verklig skillnad!
Det första stället - det närmaste och mest pensionärshumana - hade inte tid samma dag, bara nästa dag. "Nej, då måste jag ordna om en del saker först", förklarade jag, och svepte iväg med sikte på samtliga salonger i vår lilla köping (finns det fortfarande köpingar förresten?) viss om att NÅGON säkert skulle ta chansen att få en ny stamkund... kort hår är lönsamt för frisörer.
Efter en rejäl rundvandring insåg jag att DE knappast ligger åt det impulsiva hållet, och att ingen av dem hade en tanke på att ge pensionärsrabatt heller, för den delen. Ett par av dem behövde flera veckors "betänketid", andra hade återbudslista som tröstpris. Jag hör inte till sorten som står och trampar i farstun i väntan på smulor som ramlar från bordet. Skulle hårmanen jag sparat alla dessa år bort, ja då skulle det ske på stubinen. Betänketiden för min del hade varat längre än samtliga salongers tillsammans... de senaste tio åren... Nu fick det räcka med handbroms.

Jag tog mod till mig och gick tillbaka till den första salongen för att acceptera den lediga tid som erbjudits mig tidigare... om den fanns kvar. Övermodet hade vid det laget runnit av mig. Jag trampade snällt i farstun med mössan i hand.
"Men du kan få klippa dig omedelbart, om du vill, för vi har en ledig tid precis nu", säger tösen... som såg snäll ut dessutom. Jag gapade dumt. "Menar du verkligen idag?" "Jovisst"...
St Patrick skrockade med bred irländsk accent borta vid ytterkläderna någonstans.
Flickan tittade på mig och undrade varifrån jag kom, egentligen. Ja, det kan man ju undra. Efter ett så rörligt kosmopolitiskt liv har jag inte någon "urtypisk" dialekt. Brukar anamma samma accent som den jag pratar med, eller använda någon slags rikssvensk version. Hon gillade mina medhavda databilder med  FRÄCKA kortkorta damfrisyrer, men avrådde mig i alla fall från att RAKA bort så mycket vid öronen. Klok flicka för sin ålder. Klokare än tanten i stolen förmodligen? Jag dansade på lätta fötter ut ur salongen. Glömde bilderna, så hon kom springande med dem efter mig. Det känns som mina vinterbekymmer amputerats med frisörsaxens hjälp. Pensionärsrabatt fick jag också! Dessutom.

St Patricks dag är nog min dag. Gissa om de fått en stamkund? Hädanefter ska jag fira St Patrick med en flörtig blinkning. Han måste ha humor under glorian. Annars skulle det inte vara rena karnevalsstämningen på den irländska nationaldagen. Kanske blev han rent av uttråkad av alla madonnors långa böljande lockar? Måste nog googla på honom...
Det är riktigt kul att titta sig själv i badrumsspegeln igen. Ska be min kära dotter fota mig snarast. Och inte behöver jag äcklas av att dra ur långa hårkorvar ur avloppen längre heller. Aldrig mer långt hår för mig! Det vet jag nu - efter halva livet med långt tjockt hår. Det är aldrig för sent att byta inriktning i livet, eller att drömma och förverkliga sina drömmar.
Ålder är bara MOGNAD.