Sommaren kommer och går...

Så har sommarmånaden juli anlänt - och snart avverkat en vecka redan. Tiden rusar ohejdat. Efter två kalla månader då folk nästan gett upp hoppet om en "vanlig" sommar kom den med dunder och brak och överrumplade oss alla. Tre dagar med 30 grader... plus t o m. Hälsingland hade högsta temperaturen i landet!

Förändringen blev för min del så abrupt att jag kröp undan i skuggan eller knappt vågade mig ut. Stödstrumporna åkte av. Åh, så skönt! 3/4 byxorna fick göra comeback och avslöjade kritvita anklar. Kepsen blev ett måste om inte hjärnan skulle koka. Men, att jobba i den värmen var inte tänkbart, utom att vattna alla törstande växter ute på kolonin.

Idag blåser det kallt och regnet kommer och går. Gurkorna på balkongen suckar så det hörs! Deras skrynkliga och törstiga stora blad har slätats ut och de långa revorna börjar sega sig framåt längs plaströren jag spänt upp mot taket. De är urgallrade, liksom tomaterna, för att inte bladmassorna ska ta all vätska. 17 gurkor har jag fått hittills !!! Fina, släta, saftspända, korta slanggurkor som är garanterat kravmärkta och otroligt goda. De kan dessutom ätas med skalet på. 

Tomaterna börjar bilda fruktämnen, och paprikorna ränner i höjden. Det är en fröjd att följa utvecklingen på min jättebalkong. 

På kolonilotten har jag skördat, ätit och gallrat, allt efter behov. Har aldrig fått finare spenat och rucola, och mangolden ränner iväg med röda, vackra bladskaft. Plocksallaten sväller ut som en gravid kvinnomage. Men det allra trevligaste är ändå mitt lilla potatisland med fransk mandelpotatis. 31 satta. Så fint och frodigt.
Jordgubbarna är sena. Försäljningsstånden på köpingen sväller av doftande gubbar, men inte sjutton kommer de från trakten, trots att vi har odlingar häromkring. 

Min rabarbertuva är gigantisk. Ska skörda den och skänka bort rabarbern snart. En paj till blir det, men inte mer. Njurarna säger ifrån.

På Järvsöklack: Foto Micke Katsaras

Alice har haft fina dagar länge nu, med sin "lillmatte" - Céline -  som tar med henne i skog och mark. Hela familjen vandrade upp på Järvsöklack, en bergsknalle som gör rätt för sitt namn.

Hon har fått följa med och yrat omkring som en galenpanna ute vid släktingarnas sommarställe i Grycken. Ett prima pudelliv! Själv föredrar jag att stanna hemma och samla krafter så mycket det går istället. En konstig sommar i år. Det blir liksom inget gjort!

Foto från Ljusdalsposten.

Skivomslagsbilden av Stéfan Estassy

Céline har just avslutat sin "fredsskiva". Tösen i mitten är mitt minsta barnbarn Minou, Célines dotter. Céline t.hö på Lill-Babs bilden.
Skivsläpp snart med Lill-Babs m.fl. Hoppas Céline får den uppskattning hon förtjänar för allt slit med låtarna och skivans skapande, redigering mm. Sedan kan  man  bara önska att folk köper den också...

Min duktige fotograf och son Stéfan. Här på semestertripp i Norge nyligen. Han är hängiven surfare.