Bröllop och resor

Grenoble 1 mars 1962.
Hej govänner!
Till helgen pyser vi till Nice. Har skollov måndag och tisdag, Det är vårkarneval i Nice, en av världens största, som jag gärna vill uppleva, med blomstersmyckade vagnar i kortege. Den lär vara något extra.

Foto från karnevalen i Nice

Den 7 april har vi bokat in borgerlig vigsel i Grenoble Rådhus. Därefter god mat och äkta flervånings tårta - i ett mysigt världshus uppe i en bergsby.
Eftersom Philippe är döpt katolik och jag protestant blir ett kyrkbröllop byråkratiskt krångligt. Jag har fått reda på att det ställs hårda krav för kyrkvigsel. Jag måste underteckna ett intyg där ätteläggen garanteras katolskt dop. Uteslutet!

Det är besvärligt att gifta sig med en utlänning. Innan vigseln måste jag ordna svensk lysning hemma. Och franska lagen kräver att man lämnar medicinskt friskintyg (fri från veneriska sjukdomar t ex), så en hel del prover ska tas... och så får jag inte finnas i straffregistret. Jag ska ju beviljas franskt medborgarskap, inom sex månader efter vigseln. Man garderar sig väl, för att inte "köpa grisen i säcken".

Brudparet framför Rådhuset
Redigering: Stéfan Estassy

Nu letar Philippe efter ett rum åt oss att flytta till. Och den här gången har jag bestämt att det ska finnas både toa och badrum, och ligga i ett hyfsat kvarter! Inte helt lätt att hitta.

Vi kommer att flyga från Genève till Stockholm 12 april. Vår bröllopsresa. Jag förenar nytta med nöje för det blir mycket papperstrassel som ska fixas I Stockholm. Måste ändra mitt flicknamn och fylla i en massa nödvändiga papper. Tjafs...
Philippe får åka tillbaka i förväg och ordna med vår bostad, om vi inte lyckas hitta något innan resan.
Så har jag tentat och klarat min examen. Det var en pers! Den svåraste tenta jag haft hittills: Uppsats, översättning av litterär text (mycket svår), analys av fransk poesi (jag fick en fabel av La Fontaine), uttalsprov (genom textläsning) och konversationsprov. Fick betyget Godkänd... vilket gjorde mig sur.
Men jag kunde väl inte vänta mig höga betyg efter så kort tid. De franska kompisarna tyckte det var toppen, i vart fall. Och jag hinner ju lära mig flytande franska ändå som Madame Estassy.
I sommar ska vi bo hos Philippes föräldrar, och i november åker Philippe in i lumpen på 18 månader. Då reser jag till Sverige. Ska försöka få jobb inom vården, Ovissa framtidsplaner alltså. Förmodligen hamnar vi i Afrika till slut, åtminstone ska Philippe till Sénégal efter den grundläggande militära utbildningen i Frankrike. Hans far jobbar där och har fina kontakter. Äventyren avlöser varandra i mitt liv!